Vattenföroreningar: kommer att påverka mer än 5 miljarder människor år 2100

Ett förbud mot att dö är en socialpolitisk företeelse där man antar en lag som säger att det är olagligt att dö inom ett visst område, en kommun, en stad eller till och med en ö.

Det första fallet av ett förbud mot att dö inträffade på 500-talet f.Kr. på den grekiska ön Delos, där det av religiösa skäl var förbjudet att dö.

I dag är däremot dödsförbudet i de flesta fall ett "humoristiskt" svar på regeringens misslyckande att godkänna utvidgningen av de kommunala kyrkogårdarna eller att bevilja mark för att bygga nya kyrkogårdar.

Det sker i Europa (Spanien, Frankrike, Italien), men också i Japan och Brasilien.

Lycka är ett mål som vi alla vill uppnå i livet, men det finns en fråga som vi ofta ställer oss: vilken lön skulle verkligen göra oss lyckliga?

I det här fotogalleriet utforskar vi vetenskaplig forskning som har försökt besvara denna spännande men komplexa fråga. Vi får reda på hur vetenskapen har undersökt kopplingarna mellan lön och lycka.

Gör dig redo att upptäcka vilka inkomstnivåer som är förknippade med större välbefinnande och förstå hur pengar kan påverka vår lycka.

Lycka är ett gemensamt mål för oss alla, men det är ofta förknippat med jakten på pengar och dess ackumulering.

Vetenskapen visar dock att lycka är en mycket mer komplex och mångfacetterad upplevelse.

I det här fotogalleriet kommer vi att upptäcka vad som gör människor lyckligare än pengar, genom studier och vetenskaplig forskning som visar oss att lycka inte handlar om kvantitet eller ägodelar, utan om relationer, upplevelser och känslor som sträcker sig bortom monetärt värde. Vi kommer tillsammans att upptäcka att lyckan är inom räckhåll för oss alla, oavsett vilket bankkonto vi har.

Debatten om födelseordningens inverkan på barns kognitiva prestationer har alltid varit ett ämne av intresse och spekulationer.

Men är äldre barn verkligen de mest intelligenta? En nyligen genomförd studie försökte besvara denna fråga genom att kasta ljus över kopplingen mellan födelseordning och kognitiv förmåga. Forskningen avslöjade överraskande resultat som kan utmana vanliga föreställningar.

Många tror att förstfödda barn har en intellektuell fördel, men den här forskningen ifrågasätter detta påstående och ger en djupgående analys av den familje- och föräldradynamik som kan påverka barns kognitiva utveckling. (Källa: Journal of Human Resources)